Känslan....
Känslan av känna sig speciell är borta.
Känslan av en famn som får allt annat att försvinna, är långt borta.
Känslan att känna mig som den viktigaste i nåns liv, verkar avlägsen.
Mitt inre skriker i ren panik, efter en varm famn som vill ta bort allt dumt runtomkring.
Sitter med tårarna i hela ansiktet, känner verkligen hur det skär inom mig, efter ett samtal som jag både ville ta och samtidigt inte. Känslan att inte längre vara nummer 1, känslan att känna sig oälskad, icke omtyckt, känslan att känna sig ensammast i världen....
Var är min trygga famn? Som jag kan gråta ut i, som jag kan känna kärlek i, som jag kan känna mig hel i?
Jag orkar fan inte snart.
ingen bryr sig om vad Jag BEHÖVER.
Tuss
Känslan av en famn som får allt annat att försvinna, är långt borta.
Känslan att känna mig som den viktigaste i nåns liv, verkar avlägsen.
Mitt inre skriker i ren panik, efter en varm famn som vill ta bort allt dumt runtomkring.
Sitter med tårarna i hela ansiktet, känner verkligen hur det skär inom mig, efter ett samtal som jag både ville ta och samtidigt inte. Känslan att inte längre vara nummer 1, känslan att känna sig oälskad, icke omtyckt, känslan att känna sig ensammast i världen....
Var är min trygga famn? Som jag kan gråta ut i, som jag kan känna kärlek i, som jag kan känna mig hel i?
Jag orkar fan inte snart.
ingen bryr sig om vad Jag BEHÖVER.
Tuss
Kommentarer
Trackback
