Tuss

Nu kände jag att det var dags att skriva lite.

Har haft jättemånga härliga veckor nu av jobb, och fler kommer... Tror inte att nån förstår hur mycket jag älskar mitt jobb och mina vänner på jobbet. Fast folk borde förstå, för det är allt jag pratar/skriver om. Det är min drivkraft, det är min trygghet, det är stället jag mår bra av att vara på. Allt för mig!

Sen är det ju saker vid sidan om, i mitt liv som jag önskar vore bäst i världen, men jag har lite turbulens just nu. Men jag tänker längta till dagen då det är han och jag, och då för alltid. Vill verkligen leva mitt liv med honom! <3

Vet att det är många som inte förstår det där, hur vi bollar fram och tillbaka. Men kärleken är svår, ibland. Det vi har gått igenom, har de flesta inte gått igenom på ett helt liv tillsammans, äkta kärlek rostar aldrig. Eller hur var det?

Igår vet jag inte vad det var med mig, kände mig helt speedad (på ett dåligt sätt) hade panikångest och ville gråta, kändes konstigt i hela kroppen, sådär från ingenstans! Vet inte alls vad det handlade om. Sen kom jag på att det är 3 år sedan mammas farbror dog. Hoppas det inte var nått andligt med mig.... Men idag mår jag bättre, och som vanligt (förrutom att jag idag är ovanligt trött) längtar jag ner till jobbet och mina älskade kollegor! <3

Önskar att mina vänner utanför jobbet kunde höra av sig nångång, men som vanligt... så fort jag slutar höra av mig och tjata så är det tyst.... jättetyst. :/

Puss från Tuss!