Cuts like a knife.

All min underbara energi har bara runnit ur mig. I går kväll fick jag den värsta panikattacken jag någonsin upplevt och det slutade inte så bra. Dessutom bröt jag ihop och min hjärna fick frux. Hur länge ska jag vara såhär?

Det är så svårt att göra något när ingen förstår en.
Det är så svårt att berätta hur det är, när det inte går.
Det är så himla svårt att älska någon när man inte vet hur mycket man vågar.


Det värsta av allt är, att jag behöver laga mig själv innan jag kan gå nånstans.
Deppig dag, idag. Orken är helt slut. Sov inte mycket i natt. Känner mig som en trasig zombie.
Finns en låt som beskriver hur jag känner just nu. - Avril Lavigne - Take me away!

Jag vill ha min mamma här hos mig.
Den tryggaste trygghet en människa kan ha.
Gud vad jag önskar att jag kunde följa med dem till Ungern.

:'( </3

Puss från Tuss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0